Filtera på:




StyrelseAkademiens medlemskap

Ett medlemskap i StyrelseAkademien kan skapa nya möjligheter för både dig och din verksamhet.

 

Som medlem erbjuds du kunskapshöjande utbildningar, aktiviteter och får tillgång till vårt breda nätverk. Vi delar med oss av vår kunskap, bland annat via Kunskapsbanken, och i medlemstidningen Professionellt Styrelsearbete. Dessutom får du medlemspriser på utbildningar och tjänster.

 

Som medlem får du:

 

 

 

Medlemspriser: Du får medlemspriser på utbildningar, kurser, seminarier, utvald styrelselitteratur och olika tjänster som underlättar styrelsearbetet.

REGISTRERA

TOTALT   1 365 SEK
  Moms 25% 235 SEK
  Att betala (medlem) 1 600 SEK
villkoren

KONTAKTA OSS

HITTA LOKAL KONTAKT?

VÄLJ ETT ÄMNE

StyrelseAkademien Sverige

18 maj 2020

Förening

Professionellt styrelsearbete

Denna artikel publicerades först i tidskriften Professionellt Styrelsearbete (2020-1), som ingår i StyrelseAkademiens medlemskap. Professionellt Styrelsearbete kommer ut med fyra nummer per år och ges ut i samarbete med Ekerlids Förlag.

Egen modell för valberedning ger Lannebo Fonder mer inflytande 

Man som sitter framför en dator

För dem som är verksamma i fondbolag finns det vissa nackdelar med att delta i styrelsearbete. Men genom att arbeta i valberedningen kan man ändå påverka de företag där fondbolaget är ägare. Styrelseordförande i Lannebo Fonder, Göran Espelund, berättar.

Valberedningarnas betydelse har lyfts fram på senare tid, något som Göran Espelund välkomnar.

Han är en av grundarna till Lannebo Fonder och var bland de första i Sverige att skriva en ägarstyrningspolicy. Det var en naturlig följd av att fondbolaget Robur, där han då arbetade, växte och blev mer inflytelserikt. Genom policyn och valberedningsarbetet påverkar man i dag styrelsesammansättningen och arbetet i ett trettiotal bolagsstyrelser.

Framgångsrik modell
Lannebo Fonder har en egen modell för valberedningsarbetet: Till skillnad från de stora bankerna, som vanligen har ett antal personer utsedda enbart för att arbeta med ägarstyrning, utser Lannebo Fonder sina egna fondförvaltare till att vara ledamöter i valberedningarna.

– Anledningen är att fondförvaltarna bättre än andra förstår vart ett bolag strategiskt är på väg. Det är ju förvaltaren som har gjort investeringen och har en idé om varför Lannebo ska vara ägare. Vi klarar inte fullt ut att bemanna valberedningarna med förvaltare, därför deltar jag själv i tre valberedningar: Lindab, Concentric och Castellum, säger Göran Espelund.

"Om alltmer av sparkapitalet placeras i indexfonder, vem ska då driva på styrelser att jobba med miljö, hållbarhet och sociala frågor?"

Det tar tid för en förvaltare att komma dithän i jobbet att det blir naturligt att delta i en valberedning. Just den arbetsuppgiften är ingenting som Lannebo Fonder tänker på när en ny förvaltare anställs, det kommer med tiden. Det som krävs är många år i yrket, god förståelse för bolaget och dess strategi, samt helst – men inte nödvändigtvis – ett bra nätverk varifrån man kan hämta kandidater till styrelserna.

–Har man inget eget nätverk brukar det fungera bra att anlita rekryteringsföretag för ett första urval, säger Göran Espelund.

Men nätverken byggs snabbt upp eftersom medarbetarna i Lannebo Fonder träffar vd:ar, affärsområdeschefer och finanschefer varje dag.

–Jämfört med sfärerna har vi ett bredare kontaktnät. Å andra sidan är vi svagare när det gäller onoterade bolag, säger han.

Fördelen med att Lannebo Fonders medarbetare inte själva tar styrelseplatser handlar om insiderreglerna.

–Vi vill värna vår frihet. Plötsligt kan ju en storkund vilja sälja sitt fondinnehav snabbt, och räknas vi som insiders riskerar vi att sitta fast, säger Göran Espelund.

Viktigt med lagtänk
Genom att vara med och utse styrelser kan Lannebo Fonder ändå påverka bola¬ gets framtid, menar han. Rätt styrelser utvecklar bolagen och chansen att företa¬gen når sina tillväxt- och hållbarhetsmål ökar. Här betonar Göran Espelund lagtänkandet. Varje styrelseledamots kompetens och erfarenhet är viktig, men om lagarbetet fungerar blir summan större än de enskilda delarna. Därför anser Göran Espelund att det är märkligt att ordningen att välja styrelseledamöterna en och en har dykt upp i börsbolagen.

–Om vi som valberedning lägger ett förslag till en styrelse och stämman bestämmer att en person inte ska väljas, då faller egentligen hela vårt förslag, eftersom dynamiken och kompetensen i hela gruppen förändras. Som tur är händer det sällan. Mig har det aldrig hänt. Men det här är anledningen till att det är så viktigt att valberedningen lägger ett väl genomarbetat förslag.

Ökande passiv förvaltning
När det gäller just fondbolagen förutser Göran Espelund ett problem i framtiden, som han menar borde tas upp till diskussion. Det gäller passivt och aktivt förvaltade fonder, där alltmer av det samlade spar- och pensionskapitalet läggs i de billigare (passiva) indexfonderna.

–Det här gör att världens största indexförvaltare, till exempel Blackrock och Vanguard, nu är största ägare i svenska noterade bolag. Deras representanter sitter inte i en enda valberedning, och de går inte själva på stämmor. Det kan få negativa konsekvenser för den svenska ägarstyrningsmodellen, med sin tydliga ansvarsfördelning mellan ägare, valberedning, styrelse och ledning.

Göran Espelund anser att debatten mellan aktiv och passiv förvaltning bör nyanseras. Om alltmer av sparkapitalet placeras i indexfonder, vem ska då driva på styrelser att jobba med miljö, hållbarhet och sociala frågor?

–Vi håller på att få ett ansiktslöst ägande på riktigt, samtidigt som både sparare och pensionsstiftelser efterfrågar ansvarsfullhet och hållbarhet i förvaltningen. Det går inte ihop. 

Text: Ingrid Kindahl |Foto: Lannebo Fonder

> Läs Professionellt Styrelsearbete (nr 1 2020)

Nationella partners: