Vinstsyftet hindrar inte hållbarhetsarbete

Debatten om vinstsyftet i lagen är ännu sval men blir allt hetare i Sverige. Men att förändra skrivningen om vinstsyftet i aktiebolagslagen vore ett misstag. Det anser i alla fall Rolf Skog, adjungerad professor vid Göteborgs universitet.

Rolf Skog är författare till en rad böcker om bolagsstyrning och om aktiebolagslagen och är en av de främsta när det gäller att tolka det som brukar kallas vinstsyfte i aktiebolagslagen. Alltså att det enligt lagen ska vara bolagets främsta syfte att skapa vinst åt aktieägarna – såvida inte aktieägarna beslutar något annat.

– Jag tycker inte man ska ändra vinstsyftet. Genom att styrelse och ledning i varje beslut strävar efter vinst, utvecklar man företagen så att de till slut kommer att ha ett maximalt värde, säger han.

"Företag måste gå med vinst, men inget hindrar att de även utför ett hållbarhetsarbete."

En del debattörer har gjort gällande att de heta hållbarhetsfrågorna borde lyftas fram och att sådana ambitioner borde skrivas in i bolagsordningen, vid sidan om vinstsyftet. Hetast är diskussionen i USA. I höstas publicerade 200 storbolagsdirektörer från bland andra Apple, Cisco, Pepsi och Morgan Stanley ett öppet brev som handlade om att aktieägarvärde inte längre kan vara allt – företagen måste även ta hänsyn till sina anställda och till klimat och miljö.

Finns ingen motsättning
Men Rolf Skog ser ingen motsättning mellan hållbarhet och vinstkrav i lagen. Han får medhåll från många håll, bland andra Sussie Kvart (ledamot i StyrelseAkademien Stockholm) i en artikel i Dagens Industri 2018, samt av Carl¬Johan Westholm, ordförande i Uppfinnarkollegiet i en debattartikel i Svenska Dagbladet i januari 2020.

Båda dessa pekar på att företag måste gå med vinst, men att det inte finns något som hindrar att de även utför ett hållbarhetsarbete.

Rolf Skog konkretiserar sin ståndpunkt så här:

–För det första kan en styrelse inte ha fler än en målfunktion. Har man två kommer styrelsen alltid att kunna skylla misslyckandet att nå det ena målet på försöket att nå det andra. Det slutar med att styrelsen inte är ansvarig för någon, säger han.

Offentliga regleringar har satt gränser
Han håller fram ytterligare en anledning, som är minst lika viktig. Det handlar om den politiska demokratin.

–Det finns en lång rad problem i samhället som måste åtgärdas – luftföroreningar, konsumentskydd och anställningstrygghet, för att bara nämna några. Detta har vi hittills hanterat genom att partierna i riksdagen har fattat beslut om lagstiftning. Så har vi successivt utvecklat samhället – genom att offentliga regleringar har satt gränser för bolagens verksamhet. Inom dessa gränser har styrelsen i uppdrag att maximera vinsten, säger han.

Om man överlämnar hanteringen av dessa frågor till företagen i stället för till politiker kommer samhället att få problem, menar Rolf skog.

–I USA återspeglar den här debatten folks bristande förtroende för att politiker ska fatta de beslut som behövs. Man tänker att då får företagen göra det. Men den tanken är fel, för företagen kommer inte att leverera. Volvo och SKF kan ju ha helt olika uppfattning i miljöfrågor, till exempel.

Kan gå längre än lagen kräver

Enligt Rolf Skog finns ingenting som hindrar att företagen själva antar mer långtgående policyer i sina egna hjärtefrågor än vad lagen kräver. Den vinst som lagen säger att företagen ska generera, måste nämligen uppkomma efter att alla krav är uppfyllda. Rolf Skog drar en parallell till en 150 år gammal amerikansk fråga:

– Om du inte kan få vinst i din bomullsodling utan att använda slavar, då måste du lägga ner verksamheten, säger han och menar att detta gäller oavsett om det är lagen som förbjuder slaveri eller om det är företagaren själv som inte kan leva med det.

Debatten tränger sig på

Rolf Skog menar att även om vinstdebatten ännu inte är särskilt stark i Sverige tränger den sig på, framför allt i EU.

Han har sett tecken på att kommissionen överväger att ålägga medlemsländerna att skruva på vinstsyftet i sina aktiebolagslagar.

–Kommissionen kan mycket väl presentera något under det kommande året, och då kommer diskussionerna att ta fart, förutspår han. 

Text: Ingrid Kindahl | Foto: Privat

Denna artikel publicerades först i tidskriften Professionellt Styrelsearbete (2020-1),